Direktlänk till inlägg 5 februari 2013
Usch vilka jobbiga dagar det har varit nu...är fortfarande något chockad över hela händelsen. Man tror sig veta men vet inte...Ofta lever man i sin egen lilla värld, i sin egen lilla bubbla och tror att man känner sig skyddad. Men det skyddsnät som man byggt upp kan rasa på några nada sekunder...
Jag tror nog aldrig jag har känt mig så svag nångång, hela kroppen var som i en karusell...hela huvet snurrade av frågetecken och en massa frågor om precis allt och ingenting, man visste inte vad man skulle fråga, man visste inte vilka svar det var man var ute efter...och man visste inte hur det hela skulle sluta...det vet man inte än.
Det här var tufft för mig, någon hade kunnat slå på mig istället, det hade inte varit hälften så tufft...men jag ska ta reda på ALLT jag vet och ALLT jag kan, jag har professionella folk runt mig och det är en fördel, jag vet vilka jag ska vända mig till för att få "svar"...
Just nu måste jag bara landa, andas och försöka ta in det men på ett bra sätt...
Jag har fått jättemånga hälsningar via fb, fina hjärtan och allt, jag tycker det är helt underbart och jag förstår att alla undrar, jag undrar själv en hel del så just nu känner jag inte för att dela med mig av händelsen...det finns säkert nån där som kan ge bra tips och råd men just nu måste jag själv smälta saker och "komma" på fötter igen, det är det viktigaste just nu, därav håller jag mig lite vid sidan om...
Men tack alla ni fina, det värmer varmt om hjärtat av allt det ni skriver och allt det ni visar. Stort tack!!
Nu är jag så trött, blir väl så när några pysselbitar faller på plats, man spänner av lite i kroppen men annars har man gått på nålar och varit helt tom inuti, precis så som tomheten efter att inte ha ätit på en vecka el nåt, alldeles darrig och skakig och rent svag, sömnsvårigheter och oroskänslor ....det är väl det som kallas för chock antar jag...
Men för en gångs skull har det lättat lite...
Men jag kommer att ta mig ur detta inte bara ensam utan med allt runt mig och tillsammans är vi starka
Mys precis vad jag behöver...