Direktlänk till inlägg 12 juli 2012
Nåja det spelar ju faktiskt ingen roll alls vad jag skriver, om jag så skriver att jorden är
rund så är den lika förbannat platt eller vice versa…Allting är en tolkningsfråga!
Allt hänger på HUR andra tolkar det du skriver och mycket på hur de själva mår också,
det behöver inte ens handla om dig ex du som läser detta just nu…
men folk tar det åt sig ändå, om de står i liknande situationer i just denna läsandets stund.
Eller som jag nu?
Det kan vara någon du känner, det kan vara någon du absolut inte känner,
det kan handla om en kille men det är ändå kvinnan som tar det åt sig…
Ord kan låta annorlunda när du tänker dom i huvet men ser annorlunda ut på pappret…
allt är tolkningsbart, det handlar bara om vad du VILL det ska låta som.
Ditt sinnestillstånd för tillfället styr mångt och mycket!
Men visst är det trist sen att få det feltolkat, men det är ”maktens” ord…
ljudet finns inte där så du kan ju få vilken jävla mening som helst att låta som fan kan gråta,
fast det inte var det som var menat.
Ibland är det lättare att skriva ner saker, en del har lättare genom att skriva av
sig precis som man gjorde förr via en dagbok men du kunde inte bolla över dina tankar
…eller jo, det kunde man väl
om du nu ville att någon skulle läsa den dagboken förstås…
Jag minns när bloggandet började…jag var med i svängen och tyckte det var väldigt kul,
jag fick mycket respons på det jag tänkte, tips och råd av helt okända folk.
Det var hur populärt som helst! Jag bloggade nog i 7 år, gissa om jag skrev mycket?
Men det var inte ofta jag råkade utför feltolkningar, tur är väl det förstås
men när man väl gör det så vet man inte hur man ska gå tillväga riktigt
med att försöka förklara det tillrätta…jag vet inte om det är pga av att
man bara bestämt sig för det som man tyckte det lät som i början
eller om det var för att man inte tycker det finns andra sätt att tolka det för eller bara för att…
kanske inte det sistnämnda men det finns ju alla vägar att
välja på som det finns att tolka det på….
Jag har sedan jag lärde mig att läsa och skriva, älskat att skriva…
jag skrev ner dikter, om artister, sånger, ja allt som jag fann roligt att skriva om…
och det skulle se snyggt ut på pappret…sen var det kul att skriva brev till sina kompisar
eller kärleksbrev som bodde en bit ifrån. Man kom på ganska humoristiska saker ibland med
breven som en enkel liten .<--prick) som skulle föreställa ett titthål för nyfikna när man
hade klistrat igen kurveret. Ja det fanns mycket hitte på….
Jag själv har alltid haft lättare för att uttrycka mig genom att skriva fast de
senaste två åren har jag inte bloggat så mycket. Andra saker kom in i mitt
liv som styrde mig åt olika håll, en del trista håll som tog upp all positiv
energi som jag i grunden egentligen har. Men det har inte blivit så mycket
av den varan men det blir väl så efter allt man går igenom,
man kan väl inte alltid vara på topp förstås och än är det inte kört.
Jag har alltid varit stark, alltid ska ordagrant bemärkas men även jag har fallit,
de senaste 14 åren i mitt liv har varit mest negativt och ÄNDÅ har jag behållit modet uppe,
åtminstone utåt sett men det är väl så att efterhand som du går igenom saker så blir
du antagligen starkare. Men även om jag har fått beröm för min styrka
många många gånger så känner jag inte av den själv…och
sällan har jag känt bena vika sig under mig.
Och jag brukar inte falla….
Man präglas av livet man går igenom, av vännerna man lär känna, av arbetet, av samhället och av dina närmaste….men det är de saker du möter mest i livet som gör dig till den du är…
Ibland tror man sig känna folk, ibland så tror man att man känner folk
utifrån hur man själv är, det hade ju underlättat om det hade stämt…
men ibland blir man besviken och ibland blir man RIKTIGT besviken…
den senaste tiden betonar jag det sistnämnda.
Nog för att man gör sina misstag här i livet och alla gör vi dom --->ALLA, ingen kommer undan,
en del gör samma misstag fler gånger en del gör olika från gång till gång men vi lär
oss nåt av dem, varje fall mestadels.
Ibland kan misstagen vara så stora men de behöver inte vara medvetet för en själv,
ibland händer det saker utan att man ens vet om det. Och när man i det läget får
veta vad man gjort, då kan jag säga att då mår man inte så bra.
Under en längre tid mådde jag skit, jag visste inte hur jag skulle göra eller hur
jag skulle kunna få ”allt” ogjort..allt är väl kanske att ta i, en sak
var det ju men för mig blev det mycket…jag visste bara att jag mådde på
ren svenska, skit. Det fanns andra människor runt mig som ville hjälpa mig
tolka saker kanske en del för att få mig att må lite bättre, kanske en del för att
leda in mig på rätt väg och en del för att kanske skada mig ännu mer,
men även det sista är en tolkningsfråga.
Går man in och läser min blogg med en negativ inställning, ja då blir den negativ eller vice versa…
Visst råkar man utför negativa saker som man vill få ur sig och skriva om,
som det är precis lika naturligt att skriva om, som det är med positiva
saker som hänt i ens liv. Ex Jag VANN!!?
I början av bloggeriet gjorde man sina tabbar, tabbar man inte gör om idag ex
som att skriva någons namn i sin blogg, men det fick man påläst om ganska
så snabbt….det var ju inte som när man skrev dagboken,
då kunde man vräka ur sig till höger och vänster för
ingen jäkel skulle ju läsa den,
man hade ju till och med lås på den.
Oavsett vad så är man ingen dålig människa för att man har gjort misstag eller blivit förd
bakom ljuset, det händer alla någongång och jag försöker peppa mig själv
just nu även om sängen är den mest lockande och med täcket över huvudet…
min nya syn på livet är att de jag inte känner är idioter tills motsatsen
bevisar, så är risken mindre att jag råkar utför mer skit än jag gjort hitintills.
Och med det innebär det inte att jag kommer vara otrevlig men jag kommer
ha svårt att lita på människor framöver menar jag…Min hund litar jag mest på!!
Men även om jag inte känner mig speciellt stark nu så är jag trots allt ändå stark
för att jag vågar erkänna mina misstag och mina felbedömningar, jag våga erkänna att
jag har haft fel och att jag står för det, så ingen ska kunna säga att jag inte står
för vad jag säger eller gör, för DET gör jag sen att det visade sig att jag hade fel…
tja nångång är ni också där om ni inte redan varit där så kan jag säga att det är
svårt att komma undan….men jag är tillräckligt stark att kunna be om
ursäkt och erkänna mina brister och fel. Är du det?
Nej livet är för kort därför ska man ta till vara på det istället men det har gett
mig en helomvändning och det kommer ta tid att vänja sig av med det man var
van vid innan att byta väg gör man inte i ett nafs men jag lär ju aldrig mer
gå den jag har gått på i så många år mer…
Jag hoppas verkligen att denna blogg inte feltolkas fast det vore ju dumt att
önska för det finns alltid nåt som inte passar nån, jag kan ju inte skriva efter
var och en, jag måste ju få lov att uttrycka mig via mig bara och inte efter
vad andra tycker för trots allt så handlar ju bloggen om mitt liv...
Jag känner att jag vill backa tillbaka lite längre ifrån än vanligt…
om jag så ska stå ensam vilket jag redan är i dessa tankar och stundtals...
finns så många falska människor där ute kvinnor som män
så det förslår...jag ryser av bara tanken på dom.
Over And Out...Divan